onsdag 29 februari 2012

Sovit gott i natt & kort dag på jobbet

Tänk vad en god nattsömn gör. Börjar få tillbaka orken och viljan att göra saker. Imorse träffade jag Fredrik på parkeringen, inte setts på ett halvår så det var kul att se han och snacka lite. Han jobbar på min gamla förskola och är en kanonkille. Han ska bli pappa om 5 veckor så vi hade en del att prata om. Tänk att han alltid får mig på bra humör.
Flera av mina kollegor hade ändrat schema och kom 2-3 timmar senare än schemat. Helt okej för mug om det är lugnt, man har hunnit fixa iordning i klassrummet, städat personalrummet och man är tillräcklig personal med barnen som är där. Eftersom vi inte har någon flextid, komp är tid mot tid ( ingen jobbar heltid), vi inte får några bonusar och har inte särskilt generösa löner så tycker jag att det är värt mycket för många att få lite återhämtning och sluta tidigare eller komma senare när det är få barn på liv och dyl. Så idag bad jag faktiskt om att jag också fick gå lite tidigare eftersom många gått hem tidigt igår och jag går mina halvtidstider fullt ut. Pari tyckte drt var självklart så en timme tidigare skickade hon hem mig. De andra hade gått iväg för att mata fåglarna och skulle vara tillbaka 11.30 och jag skulle sluta 11.45.
Åkte ner till stationscafét och köpte en chailatté och en surdegssmörgås med ost och grönsaker. Kändes lyxigt med lite miljöombyte och egen tid och iphonen :-)
Ska åka och hämta Konrad nu hos daghusse, sen kommer Nanna över på lunch. Sist hundarna träffades så morrade både Kita & Bodil till Konrad och då var han 10 veckor. Kändes inget bra alls eftrrsom Kita gör utfall mot småhundar där de bor, bitit deras egna franska bulldog Bodil två ggr så det blivit veterinärbesök. Nanna säger att hon inte skulle ta med Kita om hon inte trodde att det ska gå bra men jag tycker inte det känns särskilt kul. Vill att han ska träffa hundar som jag VET är snälla, inte hundar jag är osäker på. Samtidigt så är hon en av mina närmaste vänner och då vill man att hundarna ska funka ihop.
Känns som att hon tycker jag är LÖJLIG SMÅHUNDSÄGARE. Har verkligen ingen lust och ork att få en sjuk och skafad hund. Konrad är vårt allt. Han skäller inte, han springer inte fram till andra hundar och det värsta jag vet är bjäbbiga hundar. Vill att han ska vara en trygg och cool dvärgschnauzer. Vad tycker ni?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar